Regeringen bör genomett ettårigt stopp för försämringar visa Posten, Försäkringskassan och andra statliga servicefunktioner att en bra service till medborgarna går före kortsiktiga internbudgetkrav.
I dessa dagar finns det anledning att grundligt fundera över i vilket syfte vi med svenska folkets skattepengar i potten byggt upp en rad statliga servicefunktioner som Posten, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Polisen och Apoteket. Är det statliga uppdraget i första hand att få den av politikerna bestämda budgeten att gå med överskott eller att ge medborgarna bästa möjliga service oavsett bostadsort? Att döma av de statliga institutionernas agerande på fältet med ideliga försämringar av servicens kvalitet och lokalisering prioriterar verksledningarna knappast svenska folkets behov.
Frågorna har nu mycket tydligt hamnat i fokus efter de försämringar av servicen som Försäkringskassan redan genomfört, Skatteverket snart ska sätta i verket och AMS via Arbetsförmedlingen planerar. De radikala nedskärningar av servicen som nu är aktuella och som i hög grad drabbar landsbygden ska dessutom ses mot bakgrunden av Polisens nästan totala frånvaro i landsbygdens många kommuner, den totala nedläggningen av Svensk Kassaservice, SJ:s prioritering av storstadstrafiken, nedläggningen av många apotek i mindre kommuner, tingsrätternas försvinnande från större delen av landet och infrastrukturens sämre utveckling utanför storstäderna. Till detta kan vi nu bifoga krav på att lägga ned eller försämra de nya högskolornas utveckling utanför universitetsorterna.
En anledning till att större delen av Sverige får en allt sämre, i första hand statlig, service är inte minst att Sveriges riksdag via bolagsbildning gjort företagsekonomin viktigare än huvudmålet – bra service till alla medborgare. En annan orsak är att regeringarna glömt eller struntat i att via ägardirektiv och regleringsbrev se till att den statliga servicen och infrastrukturen har en hög kvalitet i hela riket. Vanföreställningar om effektivitet, kvalitet och kompetens i de statliga verkens ledningar spelar också en allt viktigare roll när vi ska försöka förklara varför det som nu sker tillåts att fortsätta.
I början av 2000-talet sa ledande politiker i alla riksdagspartier att hela Sverige skulle få en bredbandsanslutning i syfte att stärka hushållens kompetens, utbildningsmöjligheter och arbetsmarknad samt företagens konkurrenskraft. Nu är utbyggnaden nästan helt genomförd, men idag används denna för främst landsbygden avgörande infrastruktur istället som argument för att flytta bort en stor del av Skatteverkets handläggare och service från hela inlandet till norrlandskustens större städer. Skatteverkets chef har till och med sagt att kvalificerad service och kompetens kräver arbetsplatser med minst 100 anställda när verket gör om skattekontoren i bland annat Sveg, Strömsund, Vilhelmina, Arvidsjaur och Lycksele till servicekontor med 1-3 anställda.
Som bekant kan bredbandsnäten användas i båda riktningarna. Från Hela Sverige ska levas, SmåKoms samt Inlandskommunerna ekonomisk förenings (IEF) sida föreslår vi nu ett ettårigt moratorium som innebär att Skatteverket, AMS och Försäkringskassan måste stoppa sina konkreta serviceförsämringar landet runt till dess att regeringens nya landsbygdsstrategi för landsbygdens utveckling blir klart i regeringskansliet. Att samtidigt som detta arbete pågår i regeringen tillåta att väsentliga delar av infrastrukturen rustas ned och i första hand landsbygdens chans att utveckla alla sina tillgångar försämras är oacceptabelt.
Landsbygden har på grund av outvecklad infrastruktur aldrig fått en ärlig chans att visa hela sin utvecklingskraft i en tid då dessa regioners rika resurser blir alltmer efterfrågade. Regeringen bör via ett moratorium visa de aktuella verken att en bra service till medborgarna går före kortsiktiga internbudgetkrav. Hur ska vi annars kunna ge landsbygdens tre miljoner invånare en positiv framtidstro och tilltro till politiska beslut?
Peter Lindroth, ordförande i SmåKom
Karl-Erik Nilsson, ordförande i Hela Sverige ska leva
Ulf Björklund, ordförande i Inlandskommunerna ekonomisk förening