Internationellt stiger efterfrågan på mycket av det som Norrlands inland har att erbjuda, inte minst från de växande ekonomierna i Asien. I Inlandet finns råvaror och förädlade produkter som bygger samhällen, ger arbete åt många och stora exportinkomster. Växande mängder tungt och skrymmande gods behöver fraktas ut mot mer befolkningstäta regioner. Genom Inlandet sker i dag en omfattande transittrafik med långtradare. Om merparten kunde överföras till tåg skulle mycket vara vunnet i form av ökad trafiksäkerhet, minskat vägslitage och sänkta koldioxidutsläpp.
Trots att flera banor i Inlandet har lagts ner är utgångsläget för en upprustning gott. Fortfarande finns ett relativt vittförgrenat nät på drygt 200 mil (cirka en femtedel av järnvägsnätet). Banorna spelar redan en viktig roll genom att gods via dem matas in på banor söderut och avlastar andra hårt trafikerade banor och knutpunkter. Men utnyttjandet skulle kunna bli mycket bättre. Detta hämmas dock av att vissa banor tagits ur drift och att banstandarden delvis är alltför låg.
Kostnaden för att rusta hela Inlandets järnvägsnät beräknas till cirka 2,5 miljarder kronor. Det ger möjlighet att byta sliprar där så behövs, införa ett effektivt trafikledningssystem och att elektrifiera någon kortare sträcka. Alla banor behöver inte rustas till toppstandard. För att minska miljöbelastningen på de oelektrifierade banorna kan loken drivas med biobränsle. Redan dieseldrivna tåg ger dock betydligt lägre klimatutsläpp än dieseldrivna långtradare.
Godstrafik är det starkaste motivet för upprustning, men väl rustade kan banorna även nyttjas för persontrafik som komplement till busstrafiken. Redan i dag är det möjligt på sträckan Mora–Gällivare av Inlandsbanan. Turisttrafiken kan utvecklas och på lång sikt bör genomgående persontrafik bedrivas på Inlandsbanan i dess helhet, det vill säga även söder om Mora. Överväg också en utbyggnad av järnvägen till Sälenfjällen. Kalkyler har visat att det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt.
Faktiskt skulle blygsamma 5 procent av intäkterna från försäljningen av Vin & Sprit räcka för att ge Inlandet ett välfungerande transportsystem! Annars kan offentlig-privat samverkan (OPS) övervägas. Oavsett finansiering kommer en upprustning av Inlandets järnvägsnät att fungera som en kraftig vitamininjektion för hela regionen. Den stärker framtidstron och visar att statsmakterna tror på Inlandet som en vital aktör i arbetet för att omskapa Sverige till ett långsiktigt hållbart samhälle.
Ulf Björklund
Ordförande, Inlandskommunerna ekonomisk förening (IEF)
Jan-Eric Sandberg
Ordförande, Inlandsbanan AB